"Petter Larsson lider med, förfasas över – och skrattar åt – huvudpersonen i Teodor Werelius roman.

Det finns sorg som kan göra en människa galen. I Teodor Werelius science fiction-roman ”Först ska vi älska” kombineras den med vetenskaplig expertis och skapar en malmöitisk Dr Frankenstein, besatt av att övervinna döden.

Ett sakta framväxande men fint personporträtt ... när han rationellt steg på rationellt steg glider allt längre in i vansinnet.

Sydsvenskan

Den återhållsamma och nästan suggestiva tonen gör romanen nervkittlande som en skräckroman, men den är också mer finkalibrerat poetisk och filosofisk i sin stil ... En slags existenslitania och uppgörelse med Gud. Som en modern Frankenstein.

Skånska Dagbladet

Werelius skildrar en man som förlorat det mesta av sig själv och längtar efter ett annat, mer autentiskt liv ... Även om Först ska vi älska är en berättelsen om en man som försöker väcka liv i sin döda son så är den också en skildring av en förvirrad manlighet

Magasin Opulens




Kattugglan. Vad går det egentligen att säga om Kattugglan? Förutom att hon, till skillnad från människan och Gud, inte är beredd att offra sin egen avkomma?

I svensk folktro varslar kattugglan om väderskifte och dödsfall. Och det är med kattugglan, som den här berättelsen tar sin början.

Det är sommar. Teo och Embla möts på en skogsväg där de tvingas avliva en påkörd kattuggla. Där, i skärningspunkten mellan liv och död, uppstår en stark men ödesdiger kärlek.

Flera år senare är den påkörda kattugglan ett avlägset minne, men döden mer närvarande än någonsin. Den här gången i form av ett förlorat barn. Embla försöker skapa ett nytt liv i sorgen, men Teo vägrar acceptera förlusten av sin son. Som hjärnforskare försöker han hitta ett sätt att lura döden, men det är inte förrän kattugglan återigen dyker upp som han inser vad som faktiskt kommer att krävas för att få sonen tillbaka.

Med utgångspunkt i den bibliska myten om Abraham och Isak tecknar Teodor Werelius en suggestiv och nervkittlande berättelse om offer, kärlek, besatthet och död, i gränslandet mellan science fiction, magisk realism och psykologisk thriller.

Finns det något en förälder inte skulle göra för att få sitt döda barn tillbaka? Det är frågan som manifesteras i Teos maniska drivkraft, som sätter både honom och hans familj på en skenande kollisionskurs mot ett lika oundvikligt som obehagligt crescendo.